En sommarnatt i Sottopassaggio
Vi kom med nattåget från Bern i Schweiz och skulle till Rimini vid den italienska kusten mot Adriatiska havet. Början av sträckan gick över och genom svindlande alper med hisnande vyer och natursköna scenerier som påminde om 2000-bitars pussel. Efter ett tag blev man blasé på vyerna och dessutom blir det mörkt tidigt i de här trakterna så vi satt mest och småsov. Vi skulle byta tåg i Milano, men det var inte förrän mitt i natten och då skulle vi ha en timme och fyrtio minuter att fördriva på en öde station.
De flesta stoppen längs rutten var korta, max nån minut eller så. När tåget så blev stående en längre stund började vi fundera på om vi var framme i Milano, trots att det inte stämde med tidtabellen. Vi såg någon typ av järnvägspersonal och frågade med hjälp av en parlör var vi var någonstans. Hans svar fanns inte med bland alternativen i vår parlör, men vi tolkade det som att vi inte var framme ännu.
Tåget rörde sig fortfarande inte. Vi tittade ut bakom gardinen i vår kupe och såg skyltar där det stod "Sottopassaggio". Den orten fanns inte med någonstans i tidtabellen. Vi funderade på om det kunde vara någon förstad eller så, för det var en ganska stor station med många spår. Och skylten med det långa ortsnamnet fanns på varje perrong.
Efter ytterligare en lång stund fick vi syn på en annan järnvägstjänsteman. Han kunde lite mer språk än kollegan och vi tolkade hans svar som att vi skulle kliva av tåget. Vi samlade ihop våra saker och klev av, och nästan samtidigt rullade tåget iväg. Tåget till Rimini avgick nästan direkt vi klivit på det. Den timme och fyrtio minuter vi skulle haft tillgodo vid bytet visade sig bara vara de fyrtio minuterna eftersom Schweiz och Italien låg i olika tidszoner. Det hade vi inte haft en tanke på eftersom vi färdats i stort sett rakt söderut.När vi lämnade Sottopassaggio såg vi på skyltarnas placering att "Sottopassaggio" förmodligen betyder gångtunnel på italienska. Vi hade varit i Milano hela tiden.
